Kemiska bindningar

En kemisk förening är uppbyggd av minst två sorters atomer

• Jonbindning En jonbinding sker genom elektronöverföring från en atom
  till den andra.
  • Jonföreningar i fast form leder inte ström
  • Smälta eller joner i vattenlösning leder ström.
  • Atomjoner bildas då en atom avger eller tar upp en eller flera joner.
  • Oktettregeln handlar om att föreningar eller fria atomer strävar efter ädelgasstruktur.
  • Ädelgasstruktur betyder att en atom har fullt i det yttersta elektronskalet.
  • Namnet kommer ifråna att ädelgaser alltid har fullt i sitt yttersta elektronskal, därav namnet.
  • En atom kan få ädelgasstruktur på tre olika sätt
    • Genom att avge en eller flera elektroner, då blir atomen positivt laddad.
    • Genom att uppta en eller flera elektroner, då blir atomen negativt laddad.
    • Genom att dela en eller flera elektroner med en eller flera atomer och därmed bli en molekyl.
• Metallbindning
  • En metallbindning sker genom att en eller flera valenselektroner som rör sig fritt över hela massans yta.
• Kovalent bindning (elektronparbindning) 
  • En kovalent bindning är en utspridning mellan ett eller flera elektronpar.
  • Van der Waals bindning uppkommer genom interaktion mellan dipoler. Dessa kan vara antingen permanenta dipoler eller inducerade dipoler.

Rena ämnen - består av ett enda ämne, som kan vara ett grundämne eller en
kemisk förening av gundämnen.

Blandning - består av två eller fler ämnen. I en blandning behåller
ämnena sinatypiska egenskaper.

Blandning kan vara homogen eller hetrogen. Hetrogen är att det är
uppdelade i sina beståndsdelar, homogen är att det är en enda entitet.

Vi kan därför dela in blandning i två olika grupper:

1. 1. Hetrogena
   2. Homogena

Ett rent ämne kan delas in i tre olika grupper:

1. 1. Kemisk förening
   2. Jon förening
   3. Molekylärt ämne

Ett grundämne kan delas in i tre olika grupper

1. 1. Metall
   2. Halvmetal
   3. Ickemetall

OBS! Ett grundämne finns oftast som olika isotoper, som man bör ta hänsyn till i vissa fall t.ex. när det gäller sönderafall.

En isotop kan delas in i två olika grupper:

1. 1. Stabil
   2. Ostabil