Ångbildning och kondensation
\[ E = c_k\cdot m \]
- \(E =\) energi (i joule, J)
- \( c_k \) = specifika ångbildningsentalpitet (J/kg)
- \(m =\) massa (i kilogram, kg)
Ångbildning (förångning - vätska → gas )
När en vätska förångas och övergår till gasfas är situationen identisk med den för smältning. Vid normalt tryck, t.ex. vid havets nivå, kokar vatten vid temperaturen 100° C oberoende av hur stor energitillförseln är. All energi åtgår för att omvandla vatten till ånga (gas). Den energi som åtgår är proportionell mot det förångade vattnets massa.
För en vätska gäller då sambandet $$E = c_k \cdot m ⇒ c_k = \frac{E}{m}\; (J/kg)$$ Där \(c_k\) kallas specifik ångbildningsentalpi som är den energi som krävs för att förånga 1 kg av vätskan.
Kondensation (gas → vätska)
Kondensation, alltså övergången från gas till vätska, är den omvända processen till förångning. Vid kondensation frigörs energi då gasen övergår till vätskefas. Sambandet ovan gäller då även för den energi som frigörs i kondenseringsprocessen.
Kokpunktens beroende av lufttrycket
Ett ämnes kokpunkt är till skillnad från smältpunkten starkt beroende av det tryck som verkar på ämnet. På hög höjd är lufttrycket lägre än på havsnivån vilket för med sig att temperaturen vi kokpunkten blir lägre än 100° C. Är trycket högre, som t.ex. i en ångpanna till en ångturbin, kan trycket vara så högt vattnet vid kokpunkten är flera hundra grader.